I-Landsproblem

Det var bättre förr...i alla fall lättare.. Det är märkligt att det ska vara så svårt att hänga med i dagens teknik. Man känner sig stenålders ibland, det måste medges. Skulle passa barnbarnen och föräldrarna hade lovat barnen deras älsklingsrätt, Makaroner och Köttbullar. Säkert med tanke på mig för att det skulle vara lätt att till laga och för att barnen bara älskar "Makanoner" som de säger om "Makaroner". Eftermiddagen gick, vi lekte, läste böcker, målade och så var det då dags för matlagning. Självklart ska de vara med och kolla in när farmor fixade till makaroner och köttbullar. Det började lätt som en plätt...bara att hälla i vatten i kastrullen...och det fixade Emma. Nästa steg skulle Elin få utföra, att hälla i makaronerna i kastrullen, men först skulle vattnet koka upp. Vi måste sätta på spisen säger kloka Emma, självklart svarar jag. Tittar på spisen...och på denna spis finns det inget som heter knappar som man vrider om Oj, vad ska man trycka på nu då undrar jag och hoppas att Emma ska veta. Det är bara att trycka säger hon och börjar trycka överallt Panik, tänk om hon startar alla spisplattorna, samtidigt som jag vet att sonen har sagt att det är en spis som barnen inte kan bränna sig på, en sådan där modern spis som bara värms upp när kastrullen av särskilt material ställs på plattan. Ja, där står jag och Emma och provar alla möjliga små ikoner på spishällen, men inte händer det något Nu börjar lilla Elin bli otålig...hon har blivit lovad att få hälla i makaronerna, hon håller ett krampaktigt tag om kartongen, och så har det säkert börja kurra i magen på henne också. Ja...Jösses säger jag bara, dessa modenyheter. Det löste sig ändå till slut. Av besvikelse att det inte blev några makaroner så hade vi köttbullarna kvar som tur var men Elin var fortfarande sur för att hon inte fått hälla i makanonerna .-) Nöden har ingen lag...så...Jag säger till flickorna att nu ska vi leka igen. Ni är mina små hundvalpar och jag ska ge er mat Båda två satte sig snällt och vovsade och tiggde köttbullar av farmor sin, kröp fram och krafsade mig på foten och ville ha köttbullar. Ja, det var den middagen det...lite annorlunda än de var vana vid att äta middag, men som sagt nöden har ingen lag och tjejerna tyckte att farmor nog allt är en tokig en som hittar på att de är hundar, men roligt hade vi. Nåväl efter middagen var det dags för Bolibompa, och då skulle tv apparaten slås på. Jisus...säger jag bara...så många kontroller som låg på bordet Emma tryckte på själva tv apparaten men sen...vilken kontroll var vilken? Hur jag än tryckte så bara snöa det. Då kom Emma på att vi ringer till pappa och frågar, ja självklart så är det bara att ringa till pappa...han fixar allt. Emma hämtade telefonen...men det var bara en massa knappar på den också och jag fick inte ens upp eländet. Då gav jag upp...Nää...barn nu går vi och läser en saga istället och det klarade jag i alla fall av.