Jag har fått "LSD" sa jag till min syster Eva i telefonen
Jaha...sa hon lite undrande..är inte det knark, det kan du väl inte ha fått av doktorn?
Jo då...han sa så...Läkaren...att jag hade LSD.
Det var mitt första förrvirande namn på min kroniska sjukdom.
Systemisk lupus erythematosus
SLE
Den slog hårt mot mig...som mot så många andra som får Sle.
Den slår hårt än i dag mot min kropp men jag kämpar på.
Tänker inte ge mig, jag är född envis och det är en tillgång.

När jag fick min diagnos så blev jag uppriktigt förbannad, och rädd.
Det var inte så här jag tänk mig mitt liv.
Hade helt andra planer...
Det tog många år innan jag verkligen kunde acceptera att jag har sjukdomen Sle.
Länge fick jag hjälp och stöd av sjukvården för att klara av det hela som Sle för med sig.
Och än i dag så finns de där och stöttar mig när skoven kommer.
Har alltid fått stor hjälp och stöd från reumatalogen.
Nu vet jag vad som gäller i stora drag, ingen sol, ingen negativ stress, vara försiktig med vissa läkemedel, hålla sig borta från enegitjuvar, aceptera sin situation som den är.
Och det gör jag...fast det är inte lätt och jag är fortfarande förbannad på sjukdomen eftersom den begränsar mig i mycket.


Något som jag får kämpa på med är omgivningen
Det syns inte att jag är sjuk, tvärtom...så är jag rund och rosig om kinderna
Rund av cortisonet och rosig av Sle utslagen
Nu har jag slutat att förklara mig för folk och fä
Det är så lätt att dömma när man inget vet och inte verkar det svårt att dömma när man vet heller.


Det finns många kroniska sjukdomar och handikapp av all dess slag
Det här är bara en av alla tråkiga sjukdomar som finns...en av de obotliga...men det finns hopp.
Det forskas och för framtida Sleare kommer det att finnas bot, det är min fasta övertygelse.
Kanske till och med jag hinner hoppa upp på den karusellen...vem vet??
Annars så klänger jag mig fast vid den som jag snurrar runt på just nu...Livets karusell.
Ibland rasslar jag av och ned i något skov men hitils har jag kravlat mig upp igen, om än lite mer nött och sliten.

Jag väntar alltid på de här dagarna "Att just i dag mår jag bra"
Och de dagar då de infinner sig...
Det går inte att beskriva hur befriande det är.

Här kan du läsa om Sle